Direktlänk till inlägg 27 april 2017
Mina problem hade jag haft länge.
Säkert 10 - 15 år.
Vi kvinnor ( nästan alla) får hemorrojder under graviditet och förlossning.
Vissa är så små att det är bara att trycka in igen, medans vissa får så svåra att det
krävs en operation eller gummiband.
Jag hade stora och svåra.
Men hade hört att man får ett helvete efter operation så jag har väntat i alla åren.
Tills en dag när jag inte stod ut längre.
Efter alla undersökningar och allt var gjort så fick jag tid för operation.
Jag skulle ligga på DUVA, för att sen åka hem på eftermiddagen om jag mådde bra.
Läkaren kommer in i undersökningsrummet innan op. Det var inte den läkaren jag skulle ha enligt pappren.
Han frågade om jag godkände honom och klart man gör.
Han har väl utbildning :)
Det bestämdes att vi skulle träffas efter operation.
Jag vaknade och skulle gå hem
Blev förvisad till ett dagrum där det satt fyra andra patienter och väntade på utskrivning.
En sköterska ropade upp mig.
Jag sätter mig i hennes rum och kollar runt.
Vart är läkaren?
Han hade tydligen inte tid så det blev hon som fick skriva ut mig.
Fick en lapp om skötselråd och dyligt.
Åker hem och säger till familjen...
-Detta var ju inte så farligt.....
Klart som fan att jag sa dom orden, hela jag var ju nerdrogad och bedövad.
Nu började mitt helvete.
I flera dagar låg och jag skrek i soffan, kunde inte ha avföring, kunde knappt kissa.
Skrek och åter skrek.
Dag6 en onsdag sitter jag på huk i duschen.
Naken och försöker duscha mig i rumpan medan jag skulle försöka bajsa.
Svimmade av smärtan och det var bara blod som sprutade.
Dottern ringde 112 och dom kom omgående (nästan, har 4 mil till sjukhus)
När dom hittar mig naken i duschen, såg att blod, lutade sig fram och tittade mig i rumpan fick dom en chock.
-Vem i helvete har gjort detta?
Min dotter berättar medan dom drogar ner mig totalt.
Jag vaknar 2 dagar senare och nu ligger jag på sjukhus.
Fick en ny PVK varje dag, morfin pump och 9 operationer på 2 månader.
Denne läkare som opererat mig hade misslyckat totalt.
Det var som att dom stoppat in en handgranat och släppt säkringen.
Allt var söndertrasat.......
Ett år efter operationen och alla morfinpiller jag hade stoppat i mig kände jag att nu var det nog
Jag krävde en inläggning för avgiftning. Det var sjukvården som gjort mig beroende efter operationen.
Jag blev inlagd.
Jag fick ett dropp med avgiftning och den fick aldrig stängas av.
Sen fick jag en morfin pump som dom sänkte dosen varje dag.
Mitt i allt detta fick jag abstinens. Mot detta fick jag Katalan som jag skulle ta ORALT
Denna medicin använder ambulans män vid svåra olyckor för att söva patienten.
I efterhand har jag hört att den ska sprutas in så sakta att det tar nästan en halvtimme att ge dosen i nålen.
Denna medicin får en annan effekt när man tar den oralt.
På onsdagen kommer en ny sjuksköterska.
Hon kommer in vid 22 tiden för ge natt medicinen.
Hon pillar med min PVK och jag bara titta.
Nu trodde jag att dom ändrat att jag skulle ha min medicin i nålen i stället.
Man litar ju på vad dom gör.
Hon sätter dit den, sprutar in för fullt.
När hon kommit till 3 ml skriker jag bara vad fan händer.
I huvudet känns det som någon slår två plåtbitar mot varandra.
Nu dog jag.......
Hamnade i ett rum med vita väggar, var som moln svävade runt i rummet.
Kände mig så lugn och på något sätt "hemma"
Kände en värme som omfamnade mig, hör en röst långt borta.
Som någon viskar, Marie, Marie
Sen säger rösten, -Marie, vänd om. Din tid har inte kommit, dina barn älskar dig.
-Mormor, skriker jag
Sen känner jag en hand i min.... hör min egen röst skrika....
-MINA BARN, MINA BARN, JAG ÄLSKAR DOM, JAG VILL HA MINA BARN, JAG ÄLSKAR DOM.....
Känner hur kroppen hoppar upp och ner i sängen, jag krampade så svårt och hårt.
Efter yttligare några minuter känner jag mig tillbaka.....
hela jag skakar, fattar inget alls.....
Läkare, sjuksköterskan och undersköterskan går.... där ligger jag.
Ringer min dotter och säger.....-Jag fick en överdos.
Den natten kommer sköterskan in till mig minst fem gånger och gråter.
Be mig inte anmäla henne, hon har familj, måste ha sitt jobb, bad om ursäkt.
Skyllde på att läkaren inte skrivit klart och tydligt hur den skulle ges.
I efterhand fick jag reda på att hon orkade inte bläddra till sidan 2 där det står att doseringen ges ORALT
Dagen efter kommer min KBT sköterska.
Hon hittar mig i sängen där jag stirrar rakt in i väggen....
Hon försöker prata med mig, jag svarar inte.
Hon vänder och går ut, kommer tillbaka och bara stirra på mig.
-Herregud Marie, du fick en ren överdos i natt och det är ett under att du sitter här.
Jag gjorde en IVO anmälan.
Fick ett personligt brev från sköterskan där hon erkände sitt misstag, att hon inte hade utbildning
för att ge mig den medicinen.
Trots det så gick alla fria.
Jag var den som överdrev.
Idag lider jag fortfarande av sviterna.
Känner att nåt inte stämmer, ångesten över den natten.
Tankarna som snurrar och far.
Men jag lever....
Mina barn har sin mamma, deras barn har sin mormor och farmor.
Jag andas....
Detta var kortfattat vad som hände.
Lämnat ute så mycket...... en dag.....en dag kanske det blir en bok....
VEM VET.....
LONG TIME ......... BUT NOW I´M HERE När man trillat ner i djupet och bara se svart runt omrking sig ska man inte blogga Det blir så fel, man kan inte fokusera skriver om saker som man ångrar sen...
Jag har tagit beslutet att logga ut från både Facebook och Messenger På obestämd tid. Anledningen är privat. Men ni kommer förstå en dag. Så ni som fortfarande har ett intresse att jag ska finnas i ert liv ...
Kan inte säga det bättre själv..... Så lyssna ...... ni kanske förstår ...